Saker jag saknar

Ibland smyger den på helt utan förvarning. Saknaden. Längtan efter saker som varit, men också efter saker som fortfarande är, även om det kanske var länge sedan jag själv fick uppleva dem.*

Att sitta runt lägerbålet och titta in i elden, känna värmen fastän kylan tränger på. Nattpromenader i kylan med nysnön knarrande under skorna och den svarta himlen täckt av stjärnor. Familjeeftermiddagar framför brasan med pepparkakor och te. Att sitta och småimprovisera vid pianot. Att bo så nära både skog och vatten. Fungerande och integrerad kollektivtrafik. Ett riktigt luciatåg. Elljusstakar i alla fönster. Centralvärme. Och så alla er förstås, även om ni också rört lite på er.

Trots allt trivs jag dock väldigt bra här. Så bra att jag egentligen inte alls vill flytta till Danmark nästa år för att plugga. Såhär fint var det till exempel att gå den annars rätt trista vägen till jobbet imorse:


image18


*Märk väl att det är vinter- och jultema. Det finns förstås en massa sommarsaker jag saknar också, men de tar vi till den tiden.

Om förvirring, nya namn och regnskog

Det är uppenbarligen torsdag idag. Jag som gått omkring hela dagen och varit alldeles övertygad om att det var onsdag. Dessutom är det den 22 november. Trodde att det var den tjugonde, eller möjligtvis den tjugoförsta. Men inte den tjugoandra! Hur sjutton gick det till? Det var ju den fjortonde alldeles nyss! Jag verkar dessutom ha förstått fel på dagarna för vår heldag med Messias. Söndag eftermiddag tyckte jag ju lät så bra. Visar sig att det är på lördag. Klockan tio. Det innebär att jag måste hemifrån kvart i nio för att komma med ett tåg. Varför kan inte vuxenkören ta lite hänsyn till oss stackars morgontrötta ungdomar? Nu har vi gått upp tidigt hela veckan och längtat till lördagen. Dessutom hade jag planerat att åka ut till Howth och få lite frisk luft innan det blev mörkt. Det är länge sedan jag varit ute i något som bara liknade natur. Längtar och saknar... det bor nog en liten undertryckt och förnekad svensk i mig också. Men nähä. Tji fick man för att man är lite kaosmänniska.

För er som känner min nitiskhet när det gäller uttalet av mitt namn, blir säkert förvånade av att jag nu har helt gett upp. Uppenbarligen skickades det runt ett mail dagarna innan jag började på mitt skinande nya jobb, och då jag ju inte stavar som jag uttalar blev det missförstånd redan från början. Och nej, jag tyckte det kändes lite för löjligt att skulla gå runt att rätta alla på kontoret. Har dock börjat stava mitt namn med A på engelska när jag kan. Allt blir så mycket lättare då.

Jobbet går det bara bra med. Det känns visserligen ganska instängt mot slutet av dagen - mörkt och inga vettiga fönster - men det är saker jag med råge klarar av till en hyfsad lön, bra arbetstider och -villkor samt trevliga kollegor. Men pappersförbruket här är nog något av det värsta jag sett.  Det är så mycket saker som ska skickas ut jämt och hela tiden. Förutom att det oftast är min uppgift att lägga ner allt i kuvert (tråkigt!), går jag alltid hem med ett lite smådåligt samvete för all den skog som förbrukats under dagen. Skrivarpappret är tillverkat i Sydafrika, s tanken att det är regnskog är inte helt omöjlig. Bara lite, kanske. Lyckligtvis brukar samvetete lättas när jag kommit en bit på väg och ser alla bilar som sitter där och tomgångar i trafiken. Det tar mig visserligen nästan en timme, men motion är bra. Massor av frisk (avgasdoftande) luft! Det var det jag tänkte göra nu, och sedan ska jag ta tåget ut till kvällens körövning.

Oj vad miljövänlig jag känner mig!

Som sagt...

Oj da, nu var det visst ett tag sedan jag sist uppdaterat. Typ nastan en manad... eller atminstone tre veckor. Det ar sa svart att skriva en sammanhangange text nar jag sitter pa jobbet och jamnt blir avbruten eftersom folk faktiskt far for sig att ringa hit ibland, aven om det inte alltid ar sa himla manga. Dessutom ar det irriterande att inte ha a, a och o (ehm, ja) pa tangentbordet, aven om jag vant mig sa till den graden med andra bokstaver att jag knappt kan skriva in ratt nar jag faktiskt antligen har ett svenskt tangentbord. Naval.

En annan anledning till stiltjen har nog varit det obetydliga faktum att det faktiskt inte hander sa himla mycket i mitt liv. Pa sistone har jag forsokt fa lite mer kontakt med gamla kompisar men det ar ju inte sa manga av er som mailar mig heller *hint hint* och ringa har jag inte rad med (... vilket paminner mig om att jag behover kopa lite pengar till min telefon). Jag har nu jobbat "pa riktigt" i snart fyra veckor, och trivs pa det hela taget ganska bra med det. Vissa dagar ar forstas battre an andra, men det ar anda gansk sallan som man far riktigt hemska samtal. Jag hade nog ett av de varsta samtalen jag haft hittills i morse. Aven om en ibland kan bli irriterad pa den en pratar med, ar det nog en av de fa gangerna dar jag verkligen haft lust att bara slanga pa luren. Nar "kunden" (som inte ens var kunden, utan en kompis till kunden) sa "lyssna pa mig nu" for femtioelfte gangen och repeterade sin klagosang for femtioelfte gangen var mitt talamod sahar (---> . ) nara att brista. En halvtimme agnade hon (/vi) at att komma absolut ingenstans. Sedan hade jag lyckligtvis rast, sa jag kunde lugna ner mig lite. Gah. Sedan idag har jag dessutom borjat ta emot websupportsamtal. Jisses vad dumma folk kan vara.... samtidigt kan ju hemsidan vara lite overdriven ocksa. Nar jag av misstag inte skrev i hemresedatum kom det upp en liten errorruta som bad mig kontakta Helpdesk. Det hade ju varit nagot lattare att bara skria att hemresedatum inte fanns, oui?


Men nu borjar jag fa slut pa (o)vettiga saker att skriva. Jag ska nog satta mig och virka lite, i vantan pa att nan far for sig att ringa.... Ska forsoka uppdatera lite mer regelbundet igen. Hoppsan! Nu kom de visst forbi med mandadens lonecheckar. Whee :)  

Snart är det 2007...

Det måste vara nånting fel på statistikgrejen... den visar att jag idag haft 140 unika träffar. Det högsta jag haft innan det är 30. Eh???

Hursomhelst sitter jag nu på Amsterdams flygplats och väntar på att mitt flyg mot Dublin ska gå. Boardingen bör börja om någon kvart, så detta blir inget längre inlägg direkt.... Jag har haft en underbar jul hemma, men är ändå ganska glad över att komma hem igen. Trots alla småsaker och brist på socialt liv så trivs jag väldigt bra med jobb och boende och allt. Det sociala livet får bli ett projekt för 2007. Hoppas att alla haft en god jul... Detta blir nog 2006 års sista inlägg så jag får passa på att önska alla ett riktigt

GOTT NYTT ÅR!!!

37098-17


Jesus?



Det här är för 17 läskigt... och det funkar. Yikes: jesus



Flyttning och fuktskador

Nu är det mindre än en timme kvar tills jag ska ringa till Mora och få reda på hur det egentligen blir med uppkörning. Sedan ska jag boka flygbiljett till Irland. Mörjligtvis borde jag kolla med Aoife, som jag ska hyra rum hos, när det kan vara lämpligt att komma... Såhär stod det i ett mail jag fick häromdan "The fact that you're delayed is probably a blessing in disguise. The work on the house has been a bit of a disaster with new leaks springing up all over the place. I have tilers in my bathroom as I write this and currently there is no flooring in the bedrooms as it has all been taken up due to the ongoing work.". Huhm... renovering är egentligen ganska dåligt. Det slutar alltid med att man hittar en massa fuktskador och blir tvungen att riva hela skiten - eller hur Teresa? ;). Inget projekt är så litet att det inte kan växa till extrem storlek.

På min ganskalångalista över saker som ska göras och undersökas innan jag kan åka (däribland "beställa flygbiljett") kan jag inte heller påstå mig ha kommit särskilt långt. Jag borde verkligen ha ringt till Nordeabanken i Danmark där hela min (ganska stora) förmögenhet står och odlar skägg. Visserligen ska majoriteten av den få fortsätta med det... eftersom jag inte får något studiebidrag någonstans ifrån om jag ska plugga i Irland sen, så måste jag betala hela min utbildning själv :/. Gah. Men lite av de där pengarna kommer jag att behöva, bara för att ha ett bankkonto. Sånt är uppenbarligen lika svårt att få i Irland som i England. Det enda vettiga jag har lyckats göra är att finna en fin blankett på Skatteverkets hemsida om att jag tänker flytta och sluta vara folkbokförd i Sverige. Skatteverket vill veta en massa spännande saker om mig - min kommande adress, vad jag ska bo i för någonting, om jag tänker vara borta längre än ett år, hur länge jag tänker vara borta (japp, bägge delarna :)), syftet med flytten, adress till min arbetsgivare och om jag tänker sälja min svenska bostad (svaret på sista frågan är nej... tror faktiskt inte mina föräldrar skulle bli så glada då). Förhoppningsvis kommer de fram till att jag inte behöver betala skatt - annars är de dumma i huvudet.

Nåväl. Nu är det bara en halvtimme kvar tills jag får lite bättre koll på min närmaste framtid :). Äntligen!!!

Förresten... är det dåligt att jag plötsligt har råkat "återupptäcka" danska tuggummibarbigirlpopgruppen Aqua? Jag har insett att de gör bra musik. Kanske är dags för ett psykologbesök? ^



En piccollo uppdatering

Idag har jag nästan varit duktig. Nästan. Jag har blivit utsövd utan att gå upp alldeles för sent (det där var bara lite ljug), jag har blivit klar med min Tra te e il mare-översättning till engelska, jag har funderat på hur sjutton jag ska spela in "Jordan", jag har hulpit mor min i trädgården, jag har städat mitt rum, gjort klart födelsedagssakerna som ska skickas till Christi i Nya Zeeland, (snart) skrivit ett mail till Helena och fått lite mer info om min kommande flytt. Fast det senare är det knappast mig som är skyldig till.

Och det är väl ungefär det. Det har inte hänt så mycket i mitt liv på sistone. Jag var en tredagarstur till Mora i förra veckan. Körde lite bil... det var bra för självförtroendet. Har uppkörningstid bokad till 7 november, men om jag inte lyckas få en tidigare kommer jag dra till Irland utan körkort. Punkt slut. Pappa hade femtioårsfest på Näsby Slott i lördags. Hur kul som helst :D. Istället för tal sjöng jag och systrarna "För Kärlekens Skull", och jag sjöng "Volare" ensam. Alltid kul att få uppträda. Maten var jättegod, likaså sällskapet. Min 73-åriga farmor ägde dansgolvet: "Shake it like grandma!", som Charlotte sade. Wunderschön...

Och det är allt för idag. Har för mig att jag skulle göra nånting imorgon, men jag kommer inte ihåg vad det var. Huhm....

Dagens Citat

"Är det där Ebbas pappa?"
- Femåriga grannen Rebecka ser den vackra (*host*) Fredrik Reinfeldt-pin som (bland andra) pryder min väska (hon + tvillingbror har gått på dagis tillsammans med Reinfeldts yngsta dotter). Småbarnsperspektivet kan vara ganska roligt ibland... och ge perspektiv.

Dagens Nyheter (ÄNTLIGEN!!!)

  • Allians för Sverige segrade i valet. De ledde hela tiden, men det var i den närmaste oroväckande jämt under perioder. Ett mandat som skiljde när det saknades (ungefär, tror jag?) tusen valdistrikt. Men det gick... Och numera så bor det faktiskt en statsminister ett par kvarter bort. Som jag har sjungit för. Just den tanken lär det ju ta ett tag att vänja sig vid. :D. 
  • Just nu storstädas rummet mitt för fullt. Hade ett par ton papper som jag slängde - känns inte som om jag kommer att ha någon mer användning för de franska fyll-i-luckanstencilerna jag ägde ett par hundra av.
  • Min kära scoutavdelning, Sleiper, håller på att bli überseriös. Lite väl überseriös kanske... själv tycket jag faktiskt det är lite roligt att de fortfarande envisas med att ropa "UTTERN!" precis i slutet av avdelningsropet. Lite för att hedra NäsbyPark... Tror faktiskt inte ens det har att göra med att Uttern var min patrull under de två och ett halvt åren jag var aktiv patrullscout i NäsbyPark. Men jag tycker faktiskt att det är lite roligt, även om jag numera är den enda ledaren på avdelningen som var med under tiden som Skogsluffarna och Sleipner körde gemensamt.
  • Jag saknar sången. Och kören. Att sjunga ordentligt, inte bara när jag städar. Har satt igång med skrivandet igen efter ett par års paus, men jag vill helst vara ensam i huset när jag sitter vid pianot och det är ju inte så ofta som huset är tomt numera.
  • Jag vill iväg. Jag vill iväg. Jag vill iväg. What's new?
Men nu ska jag gå ut och sätta en lapp på den stora påsen. "Grovsopor" ska det stå på den. Sedan ska jag kanske skriva lite mer på min "berättelse". Eller sova kanske vore en bra idé. Typ :/.

One down, two to go...

Klarade av teoriprovet idag med marginal, om än liten. 57 rätt av 65. Kunde varit värre.... Vilken lättnad!! Jag har äntligen kommit ett steg på vägen mot det där förbaskade körkortet. Nu är det alltså bara halkkörning och uppkörning kvar. Och byte av körlärare. Sedan kan jag flytta. Äntligen!

So what happens now?...

Nu var det länge sedan jag skrivit någonting i den här lilla rutan. Det har kanske inte funnit så hemskt mycket att skriva. Just nu är hela mitt liv ganska stillstående. Jag väntar på att komma iväg till Irland. Ansträngar mig (åtminstone en del) för att klara av det där förbannade körkortet så snart som möjligt. Nästa vecka har jag teoriprov... Failing is not an option. Precis som för uppkörningen om ett par veckor. Jag har en enda chans, det måste gå.

Förutom en hudinfektion håller jag mig någorlunda frisk. Just den här veckan drar jag ner tapet och spacklar Tracys nya etta ute i Spånga. Trots att jag håller på att bli allvarligt miljöskadad - kan knappt gå upp för en asfalterad väg utan att se framför mig hur den kan spacklas och bli jämn - är det trevligt med lite annat sällskap och att komma ur huset. Klaustrofobiskt är bara förnamnet. En ska inte vara hemma för mycket, speciellt inte när ens mor är hemmagående/-jobbande. Oftast helt ok, men ibland blir det jobbigt. Skönt att komma hemifrån :).

Irland börjar, lyckligtvis, kännas lite närmare. Snackade med min framtida hyresvärdinna för ett par timmar sedan. Jag kommer få betala €85 i veckan, vilket ju inte är helt gratis, men samtidigt är det ju vad en får betala där borta. För bra läge, bra sällskap (ja, vi känner ju varann redan :)) och en bostad i allmänhet. Det är svårt att gå något billigare hur en än gör. Så jag är glad, och ser verkligen fram emot att bara kunna åka. Tills dess knarkar jag scouting i kopiösa mängder, pluggar körkort och hobbyläser lite italienska. gah.


En bra dag

Idag har det varit en bra dag. En riktigt bra dag med bra saker. Min syster (fyllde år och) var snäll. Jag hade ledigt från skolan eftersom den sista kosmoslektionen skulle ägnas åt kompletterande och mitt betyg redan är klart. Jag var hos frisören för första gången på tre år och fick en ny frisyr. Jag tjänade pengar. Min dator, som är nästan sex månader gammal (snart dags att döpa hen...), lyckades äntligen komma på vårt trådlösa nätverket (just nu sitter jag i sängen och dricker te samtidigt som jag skriver). Jag kom iväg på kvällspromenad med hunden runt tiotiden. Ett par meter uti vattnet från stranden låg elva svanar och guppade fridfullt. Det var en alldeles, alldeles underbar kväll. Alla de somriga ljuden, fåglar som kraar lite ibland, vågornas skvalpande mot stranden, och tystnaden. Och så hörde jag näktergalen.

En perfekt dag. Jag vill inte att den ska ta slut nu för imorgon kan helt enkelt inte bli lika bra... Fast imorgon är det å andra sidan bara en vecka tills vi åker till San Francisco. Nu ska jag se det positivt :).

En Sten



What Famous Leader Are You?
personality tests by similarminds.com


Snodde ett fint litet personlighetstest från Marianne. Einstein... jag känner mig hedrad. En dag ska jag (kanske) ödelägga världen.
- Vad roligt!
- Vad spännande!
- (Men ska vi verkligen hinna det nu till konserten?)


Tyckte däremot att det var lite intressanta alternativ: bland de nio fanns det bara en kvinna, Moder Teresa (henne tyckte de väldigt bra om i Irland...). Suck på världen.

Dagens Metronyheter

Inget nytt i världen, eller snarare Metro, alltså. Linda Skugge har startat en ny blogg som kostar 69 kr att få läsa. Vissa människor inser helt enkelt inte sin egen gräns (jag menar, hon skriver ju inte ens bra! Dessutom är hon en enda stor motsägelse). Jag skulle möjligtvis kunna tänka mig att läsa om hennes syrénbuske och växande mage om jag fick betalt 69 kr. Möjligtvis.

Södertälje Tingsrätt har konstaterat att det inte är sexuellt ofredande att kalla en flicka för hora, bland annat. Det var ingen kränkning, påstår de. Även om jag anser att de har fel på den punkten har jag svårt att förstå hur saken överhuvudtaget kunde gå till domstol. Händelsen inträffade i skolan, alltå är det något som skolan ska ta upp med de inblandade, med klasserna, kanske till och med föräldrarna. Det som... förvånar , eller snarare oroar mig, är det faktum att det överhuvudtaget anses acceptabelt med ett sådant språk, både i och utanför skolan. När jag gick i trean i Irland var det en kille som pekade F-You åt en annan genom fönstret till klassrummet. Han fick sitta inne hela nästa lunchrast (vilket var ganske hårt eftersom vi endast hade två raster per dag) och skriva 100 gånger att han inte skulle vara dum mot sina kamrater. Dessutom fick han en lapp med sig hem till föräldrarna. Alldeles för hårt och gammalmodigt är det kanske vissa som tycker. Idag är han som pekade finger en av de trevligaste personerna jag känner. Det verkar som om de flesta överhuvudtaget inte bryr sig om vad andra säger till andra, eller vad de själva kallar andra för, idag. Det är sällan jag blivit så arg som när två av mina yngsta patrullscouter ropade "jävla hora" efter några tjejer som hade snöbollskrig och råkade kasta en snöboll nära dem. Jag har sällan haft en sådan lust att slå till dem, försöka banka in lite vett i deras små huvuden (fast så får en nog inte säga)... Var har de lärt sig sånt? Har ingen någonsin sagt att det inte accepterar sånt språk förut?

Nej usch. En borde inte läsa nyheter överhuvudtaget nuförtiden.








Allt det jag inte har skrivit än

Jag har inte skrivit någonting ordentligt på ett bra tag nu. Jag har haft mycket att göra, förstås, men det verkar ju alla andra ha också. Det är inte heller så att jag inte har haft någonting att skriva om. Jämt läser jag artiklar och krönikor och en massa annat som jag tänker att jag borde skriva om. Jag kan skriva ett inlägg i eller två i tankarna när jag sitter på tåget den korta sträckan mellan Näsbypark och Östberga. Men det blir aldrig av ändå. Det är nästan en månad sedan jag sist skrev dagbok (eller ”journal” som jag brukar kalla den för. Det är inte helt samma sak…). Min kreativa skrivprocess verkar helt ha avstannat. Ingen bloggning, ingen journalling, inga nya noveller eller artiklar, inga (nya) dikter. Visserligen har jag haft specialarbetet som egentligen heter projektarbetet, projektrapporten och loggboken samt pedagogiskt ledarskapuppsatsen att oroa mig över, men det kan knappast kallas kreativt. Jag har träffat mer och fler människor än jag brukar. Mycket scouter, besök från Danmark och (lite) Tyskland, födelsedagar och skidresor (i pluralis, ja. Åkte iväg med familjen en hel vecka efter att ha kommit hem från skolskidresan. Jag är bortskämd.).

Det finns mycket jag vill skriva om. Jag har en lång lista över saker som jag någon gång ska skriva om, som ligger gömd i någon överfull skrivbordslåda som inte går att öppna. Det börjar snart bli dags att tömma ur dem igen. Slänga alla gamla papper. När jag flyttar kanske… nu är det inte lång tid kvar. Som tur är håller skolan på att lugna ner sig rejält nu. Jag har en uppsats i Religion B som ska vara inlämnad senast på fredag, då det dessutom är mösspåtagning. Det är förresten inte bara en uppsats, utan en hel kurs som skrivs som en fem-sidorsuppsats. Det kanske är dags att börja snart? Efter den har jag endast ett ”University Application Letter” till engelskan att lämna in, en lektion att planera och hålla i Pedagogiskt Ledarskap, ett kosmosprov och ett naturkunskapsprov där vi får ha med oss alla böcker och anteckningar. Sedan är det studenbal och sedan bär det av till San Francisco och sedan blir jag förhoppningsvis ledarinvigd (på skåjterna alltsp) och sedan… Ja, sedan är det slut.

Men jag ska börja skriva nu igen. Jag mår nog bra av det. Tror jag. Fast nu måste jag åka iväg till skolan!


Äntligen!

Äntligen!

Serier

Rocky

Rocky i gårdagens DN... helt klockren :)

St. Patrick's Day

In Dublin's fair city, where the girls are so pretty
I first set my eyes on sweet Molly Malone
She wheels her wheelbarrow
Through streets broad and narrow
Crying cockles and mussels alive, alive o'
Crying cockles and mussels alive, alive o'


37098-7

St. Patrick's Day. Memories. Parades. Flags. Always so friggin' cold. Wicklow walks. Colours. People everywhere. Seeing friends. Happiness. Face paints. Ireland.

I'm coming back Home



Samt ett stort grattis till alla er jag känner som fyller år idag; Martin, Matias, Maria och Eeva :).

Mycket snack, liten verkstad

  • Jag har börjat få en massa reklam på danska överallt, istället för på svenska. Visserligen har jag just varit i Danmark och även varit uppkopplad på ett danskt nät, men nu är jag ju i Sverige igen. "Your country is eligible: Danmark" står det i en av reklamerna på Hyllan. Mycket intressant. Ännu mer intressant var det dock på MySpace där det på ena sidan var en animerad reklamgrej för nån dansk affär och ovanför en animerad reklam för svenska Spraydejt. Underligt...
  • Har beslutat mig för att mitt Religion B-arbete nog inte alls ska handla om Scouting och kristendom. Det blir helt enkelt för svårt att hitta material eftersom det är ytterst få som granskat rörelsen lite kritiskt utifrån den synvinkeln. Jag skulle alltså vara tvungen att själv leta reda på en massa primära källor, vilket jag helt enkelt inte orkar. Jag har ett specialarbete att tänka på också. Och ett historiearbete. Och en engelskuppsats. Och ett kosmosprov inte alldeles för långt borta. Och ett naturkunskapsprov. Och en slutuppgift i PedLed. Och en karneval att planera/genomföra (länge leve Tisdagskommitéen!!)... Eh, ja. I andra ord tänker jag inte överanstränga mig bara för att jag vill göra ett enormt intressant arbete. Jag skriver om katolicisms utveckling i Irland istället, det är mycket enklare. Dessutom vet jag tillräckligt mycket om det för att kunna skriva en hel outline med tes/frågeställning (som ska in imorgon) utan att behöva läsa en massa. Skönt :).
  • Det är roligt att få brev. Speciellt när de är från Tyskland. Speciellt när de är från Christi. Enda problemet är att jag måste svara, vilket iofs är lika roligt det med, men då måste nånting annat bortprioriteras. Typ sömnen... Imorgon ska jag planera karneval och sedan ska jag skicka iväg lite brev/mail till Irland och dylika ställen (eh, Täby) och sedan ska jag skriva klart minst en av specialarbetsnovellerna och sedan ska jag skriva minst en artikel och sedan ska jag skriva födelsedagsbrev till Alison och sedan ska jag skriva födelsedagsbrev till Eri (varför måste alla fylla år i mars?! Jag känner fem som fyller år den 17:de samt folk den 18, 20. 22, 24 och 30 tror jag det var. Sjukt!) och sedan ska jag nog specialarbeta lite mer och sedan ska jag gå med vovsingen och sedan ska jag planera lägerbål till hiken och sedan ska jag öva på Kattduetten och Twilight Time och sedan ska jag kanske sova... vid 4-tiden på morgonen. Fredag ska jag bara sjunga och jobba lite mer och packa och handla in hike-grejor och sedan ska jag visst till Jenny på filmkväll och vara på Yard kl. 08.30 lördag morgon.
Simma lugnt, som hen säger i Hitta Nemo.


Okynnesbildpublicering II

Dublin Town

Tagen i Dublin (på Grafton Street) en underbar lördag i början av november förra året. Det var en underbar dag, en underbar resa. Och snart kan jag återvända för gott.

Tidigare inlägg