Vata, harliga Irland
Ironi ar nar vattnet i Irland (av alla stallen!) ar avstangd pa grund av vattenbrist, medan det har osregnat i nastan ett dygn...
Annars ar Irland underbart, aven om de saknar a, a och o pa tangentbordet. Ar det nan som vill ha vykort far de saga till helt enkelt sa ska jag skicka ivag en liten halsning... :).
Annars ar Irland underbart, aven om de saknar a, a och o pa tangentbordet. Ar det nan som vill ha vykort far de saga till helt enkelt sa ska jag skicka ivag en liten halsning... :).
Fyra timmar kvar...
Oj vad fort det plötsligt går! Har knappt hunnit smälta (eller ens skriva!) om den fantastiska San Franciscoresan, om studenten, om alla underliga avslutningar. Och nu är jag på väg igen. Klockan halv fyra lyfter planet från Arlanda till Dublin. Jag och Christina ska iväg på äventyr. Riktigt vad vi ska göra, förutom att vi hämtas av Yourells på flygplatsen och får bo där de första dagarna, vet vi inte. Visst, resa runt en massa, men var och hur och när återstår ännu att fixa. För första gången någonsin reser jag utan att ha fullständig koll på allt. Visserligen känns det lite konstigt eftersom jag är kontrollfreak, men den här gången har vi bestämt oss för att vara spontana. Kul kommer vi inte att kunna undvika att ha. Det är ju trots allt Christi jag åker med....
Om jag har tid ska jag försöka uppdatera lite här när vi stöter på ett Internet emellanåt. Kanske skriver jag mer om San Fran också när jag kommer hem. Det händer så mycket just nu att jag knappt hinner med karusellen. Lämnar er nu med en fin bild från konserten i Pleasanton, förorten till SF där vi bodde ungefär hälften av tiden och även medverkade på en riktigt häftig High School-konsert. Här står vi utanför kyrkan med våra "robes". Visst är vi fina?
Om jag har tid ska jag försöka uppdatera lite här när vi stöter på ett Internet emellanåt. Kanske skriver jag mer om San Fran också när jag kommer hem. Det händer så mycket just nu att jag knappt hinner med karusellen. Lämnar er nu med en fin bild från konserten i Pleasanton, förorten till SF där vi bodde ungefär hälften av tiden och även medverkade på en riktigt häftig High School-konsert. Här står vi utanför kyrkan med våra "robes". Visst är vi fina?
What's This Little Doo-Dah?
Vi skrev en fin liten låt till vår körledare Sue inför vår avslutningskväll i onsdags... Mycket internskämt i och för sig - någon gång kanske jag ska försöka förklara dem. Melodin var uppenbar - vi har sjungit "Klinga" för varenda taxichaufför, butiksinnehavare och vanlig människa i San Francisco och Pleasanton... Trestämmig förstås :).
What's This LIttle Doo-Dah?
Melodi: Klinga mina klockor
What’s this little doo-dah?…://
Not so long ago we on a journey went
To a place across the ocean
SF was a great event
Sue Tennander led us, talking constantly
Singing everywhere we went to
in this land of brave and free
Oh dear Sue how can we say
how sad it is to leave and not see you each day
when we see the star strangled banger waving in the air
we fondly think of California and our great adventure there
What’s this little doo-dah? ://
Cable cars and sour dough and an airport floor,
There’s so many things that we will remember for ever more
Paparazzi cameras catching every move
San Francisco’s eager tourists, worship poses we improved.
Oh dear Sue how can we say
how sad it is to leave and not see you each day
when we see the star strangled banger waving in the air
we fondly think of California and our great adventure there
What’s this little doo-dah ://
Trellised grapes we laughed at, cream cheese all around
Couldn’t walk a single meter, Sue knew everyone in town!
Pleasanton was lovely, high schools, Richard Gere
Red lights, barbeques and birthdays, bestest concert of the year!
Oh dear Sue how can we say
how sad it is to leave and not see you each day
when we see the star strangled banger waving in the air
we fondly think of San Francisco and our great adventure there
Oh, dear Sue we thank you ://
Oh, dear Sue we love you so....
Melodi: Klinga mina klockor
What’s this little doo-dah?…://
Not so long ago we on a journey went
To a place across the ocean
SF was a great event
Sue Tennander led us, talking constantly
Singing everywhere we went to
in this land of brave and free
Oh dear Sue how can we say
how sad it is to leave and not see you each day
when we see the star strangled banger waving in the air
we fondly think of California and our great adventure there
What’s this little doo-dah? ://
Cable cars and sour dough and an airport floor,
There’s so many things that we will remember for ever more
Paparazzi cameras catching every move
San Francisco’s eager tourists, worship poses we improved.
Oh dear Sue how can we say
how sad it is to leave and not see you each day
when we see the star strangled banger waving in the air
we fondly think of California and our great adventure there
What’s this little doo-dah ://
Trellised grapes we laughed at, cream cheese all around
Couldn’t walk a single meter, Sue knew everyone in town!
Pleasanton was lovely, high schools, Richard Gere
Red lights, barbeques and birthdays, bestest concert of the year!
Oh dear Sue how can we say
how sad it is to leave and not see you each day
when we see the star strangled banger waving in the air
we fondly think of San Francisco and our great adventure there
Oh, dear Sue we thank you ://
Oh, dear Sue we love you so....
Sången om livet
Som mitt hjärta slår,
Svårt att vara modig
Ingen tid att bli beredd
Alla säger att livet det ska levas
Ingen sa att man blir rädd...
och ingen vad som händer sen
På min resa hem igen
Nånstans på min väg
finns det nån som väntar,
nån som väntar där på mig.
Med en öppen famn,
Kärlek, hopp och värme,
Allting man kan tänka sig
Jag vet att där finns friheten
På min resa hem igen
[....]
Hoppet har jag kvar
Tar ett steg i taget
Ingen vet vart vägen bär
Varför se tillbaks?
Framåt mot min framtid
Allt det som jag saknar här
Ja, låt min dröm bli sann,
Säg att drmmar kan
Visa vad som händer sen...
På min resa
Hem Igen...
Svårt att vara modig
Ingen tid att bli beredd
Alla säger att livet det ska levas
Ingen sa att man blir rädd...
och ingen vad som händer sen
På min resa hem igen
Nånstans på min väg
finns det nån som väntar,
nån som väntar där på mig.
Med en öppen famn,
Kärlek, hopp och värme,
Allting man kan tänka sig
Jag vet att där finns friheten
På min resa hem igen
[....]
Hoppet har jag kvar
Tar ett steg i taget
Ingen vet vart vägen bär
Varför se tillbaks?
Framåt mot min framtid
Allt det som jag saknar här
Ja, låt min dröm bli sann,
Säg att drmmar kan
Visa vad som händer sen...
På min resa
Hem Igen...
Anastasia måste vara den mest underbara tecknade filmen som någonsin gjorts. Speciellt på engelska förstås, men den svenska versionen är hyfsat bra den också. Låttexten ovan är den svenska versionen av "Journey To The Past". Den passa bättre in på hur jag känner mig just nu, mycket bättre till och med. Lyssnar konstant på den - eftersom Helen Sjöholm gjort inspelningen kan det knappast bli bättre, om en ska hålla sig till svenskan...