Louise med E

Skolan är egentligen ganska kul, om man tänker efter. Jag har i varje fall inget emot att vara tillbaks på VRG för min allra sista termin. Mitt sista riktiga jullov. Det kommer att bli så många slut. Det är så mycket som görs för sista gången nu. Biblioteket är helt tomt. Jag sitter här ensam med min dator och de av hybris drabbade böckerna som envisas med att vara ett bibliotek trots att de egentligen bara är en samling böcker. Fast det finns förstås en del... som en klassupplaga av "Modern svensk lyrik" och en massa tyska-svensk-norsk-danska ordböcker. Engelska är det lite mer ont om, däremot står Encyclopedia Britannica just bredvid mig, tillsammans med en bok på franska som handlar om italienare. Jag tycker om min skola. Och biblioteket som är så skönt när det är tomt och tyst. Det är inte lika kul när det kommer in en massa människor som sätter sig och spelar gitarr och pratar störigt. Och så finns det dem som aldrig stänger dörren efter sig. Det kan ge mig spader...

Om 40 minuter börjar min nästa lektion, historia, med den jobbiga läraren. När jag hade betygssamtal med henne just innan höstterminens slut och lade fram mina åsikter om att jag gärna skulle vilja ha lite mer social historia, tyckte hon att jag gärna fick läsa ensam om jag ville, och strunta i att komma till lektionerna. Det lät nästan lite lockande, förutom det faktum att jag, som jag redan talat om för henne, lär mig en massa på lektionerna, även om jag inte alltid tycker att allt är lika relevant. Hon är underlig. Det är synd. Jag älskar historia och skulle gärna haft en lärare som var mer inspirerande istället för K som ägnar halva lektioner åt att ställa in sig hos de "populära" i gruppen. Jupii.

Men nu borde jag stänga av datorn så att det finns lite batteri kvar till håltimmen mellan historia och kör. Jag älskar skolans nya trådlösa nätverk... En dag ska jag ta reda på hur man skriver ut via det. Men inte just nu...