Louise med E

Tomheten finns där, alldeles klar att ta på. Det blir så när man levt i en alldeles overklig värld i två dygn. Psykologin är visserligen både logisk och lätt att förstå men jag måste erkänna att jag ibland har lite svårt för alla dessa gubbar med sina teorier om det ena och det andra som de kommit fram till genom att tänka. Deras tankar är uppenbarligen väldigt viktiga, även om vi nog aldrig kommer att kunna få reda på om de verkligen stämmer. Religionen har jag lite lättare att förhålla mig till. Där antar boken bara att alla som läser är kristna, vilket kan bli lite smått irriterande eftersom den hela tiden pratar om hur "vi i Sverige" lever och har det. Annars är den fin, många snygga och färgglada bilder. Det hela kulminerade i ett sånt där underbart prov på tre timmar i ett dragigt klassrum. Fast egentligen var det inte så dragigt. Jag hade bara råkat sätta mig vid dörren som envisades med att vara öppen ungerfär halva provtiden eftersom det inte går att öppna några fönster i lokalen och folk envisades med att andas.

Om det gick bra? Jag vet inte. Det kändes som om jag kunde väldigt mycket, men att jag kanske inte lyckades binda  ihop det på ett trovärdigt sätt. Tyckte att frågan var lite svår med tanke på tidsbegränsiningen "Driv en tes som visar på problematiseringen kring sanningen om den sanna naturen. Ta stöd i inlärnings- och perceptionspsykologin, Kants kunskapsteori, judendomen och kristendomen".  Det där med tesen tyckte jag inte om. Satt alldeles för länge och försökte komma på någonting bra, utan att lyckas. Den blev dålig, men lätt att bevisa samtidigt som den visade på problematiseringen... typ.

Jag borde nog ha börjat plugga tidigare. Är tyvärr alldeles för dåligt på sånt. Det underliga är att det aldrig har fått särskilt negativa konsekvenser hittills, så jag lär mig liksom inte. Det löser sig alltid tycker jag, och det gör det ju efter att jag suttit uppe i nätter och ältat Kant tills det rinner ur öronen på en. Det är nästan två veckor till mitt historiearbete ska vara inne. Frågan är om en ska försöka börja redan nu i helgen eller vänta tills dagen innan? Det löser sig nog, precis som allt annat.

Men nu ska jag titta på TV. Lite skräpkultur skadar aldrig. Och sedan ska jag fundera lite mer på mitt kommande blogginlägg om ålderdonliga scoutböcker. Väldigt underhållande är de, fruktansvärt moraliserande och ganska upprörande med sina stereotyper och könsroller.

"Jag fick MVG i filosofi eftersom jag lyckades bevisa att min lärare inte existerade" hehe...