Underbara, hemska scouter
Sedan blev de lite snällare och löste sina chiffer med hänvisning till vart tårtingredienser kunde hittas på ett helt OK sätt för att sedan tillverka sina diverse tårtor. Att några blev bättre än andra är knappast någon överdrift. Jag smakade inte på alstren, men de såg nog så intressanta ut. Grädde är kladdigt. Scouter med grädde är ännu kladdigare.
Det ska bli skönt att slippe dem ett litet tag. Nästa vecka har vi bara kåravslutningen i kyrkan men det enda jag förväntas göra då är att vara med och dela ut ett pris till en patrull som gjort sig förtjänt av det. Vi ville ha någonting att dela ut och jag kom på att vi kunde ge Oden ett pris för Bästa Uppryckning. De har gått från att i flera år vara den lata, oengagerade patrullen till att på en termin plöstligt leda patrulltävlan, något som är nog så beundransvärt. Andra patruller går det sämre för. I Freja finns det två killar som ständigt bråkar med varandra. N har varit scout i en herrans många år medan M började för ett år sedan. I år fick M, som andraåring, bli vice PL och N är kvar där han alltid varit. Av någon anledning betraktas N som ganska barnslig och oförmögen att ta ansvar av de övriga ledarna... "tjejerna flockas kring honom". Men han är snäll, beskyddande och ansvarstagande när han väl får ett ansvar att ta. Han lyssnar på vad man säger och bråkar sällan. Det är visst ganska tydligt att jag tycker bra om honom. M däremot är mer aggresiv, tuff. Han är väl medveten om att han har en viktig uppgift i patrullenoch jag skulle nästan gå så långt som att säga att han utnyttjar sin position lite. Lite.... Han tar plats och vill få sakerna gjorda, vilket är utmärkta egenskaper i rätt sammanhang. Hela hans kroppshållning och attityd utstrålar självsäkerhet och en form för respektlöshet - "mig är det ingen som vågar bråka med". Dessutom verkar han inte alls tycka om N. Det har hänt ofta förut, men mötet idag började med bråk, M ville ha mer plats i det trånga rummet och beskyllde N för att trängas. Senare fick jag stoppa M från att "slå" N. Det var lite på lek, det är jag säker på. Men ändå såpass allvarligt att jag reagerade ganska häftigt på det. Det är uppenbarligen något där som inte är som det ska. Det värsta är att jag inte får något gehör hos de andra ledarna. Jag påpekade att de verkar ha lite svårt för varandra (vilket var helt fel uttryckt egentligen) varpå de andra tyckte att de fick "ta och mogna lite". Helt sant, men ändå inte vad jag vill höra. Det finns ett uppenbart problem och jag verkar vara den enda som ser det. Jag, den klart mest oerfarna även om jag har fördelen av bättre kontakt med scouterna eftersom jag är så mycket närmare dem i ålder. Jag vet precis hur det var. Mina första år som patrullscout vara knappast det roligast jag varit med om. Ändå är jag kvar.... Hursomhelst, jag behöver lite råd:
Vad skall jag göra?
Vänta till i vår (du kommer ändå knappt se dem innan dess) och se om det fortfarande är ett problem, i så fall, ta upp det igen?
At vente og se hvordan det udvikler sig som Sara råder til er klart det enkleste (og allerede gjort velsagtens). Det løser dog knappest noget, hvis problemet er så udpræget som du (modsat de andre ledere) opfatter det.
Det er svært at råde i sagen, ikke mindst når jeres struktur alligevel er noget forskellig fra den jeg er vant til. Vi ville danne ny patruljer så vi kunne få delt de der ikke trives sammen, men vores patruljer er heller ikke særligt fasttømrede eftersom vi danner nye hver gang situationen "kræver" det. Vi står netop overfor dannelse af nye patruljer da spejderne ikke var tilfredse med de gamle. Det er kun Christel og jeg alt for bekendt hvordan spejderne falder fra såfremt de er utilfredse med patruljeinddelingen (da vi rykkede op i troppen deltes vi i to patruljer uden hensyn til eksisterende venskaber (faktisk lige modsat disse) og fik besked på at holde møde hver for sig forskellige dage, med det resultat at vi hurtigt fik reduceret troppen til blot fem spejdere uden leder), men det har været alt for længe undervejs efter min mening da de ældre og mere erfarne ledere ikke har været særlig villige til at indse og tage hånd om problemet. Så jeg kender alt for godt din situation hvor problemet forekommer åbenbart, men de andre ledere der aldersmæssigt er længere fra spejderne ikke har samme opfattelse.
Vi vælger også PL'er (og PA'er) efter egnethed (og villighed) frem for lang spejdererfaring, så på den vis kan jeg forstå valget af M til PA. På den anden side vil jeg mene at han er uegnet såfremt han ikke udfylder sin opgave med ganske vist at lede og strukturere, men også netop at danne grundlag for samarbejde og mulighed for at alle kommer til orde. Det er nok bare næppe noget egnet råd at fratage ham hvervet, da det blot vil grave grøften dybere. Måske kunne man prøve at tale det igennem med dem og høre hvordan de selv anskuer situationen og hvordan de mener problemerne kan løses, da de næppe selv er glade ved situationen som den står nu. Måske kunne man bede resten af patruljen om at forsøge at mægle mellem dem, måske vil det blot stille tingene endnu mere på spidsen.
Jeg tror jeg ville prøve at tale med dem om det, enkeltvis og måske derefter samlet. Det er i hvert fald den metode jeg regner med selv at gå frem efter ved den nye patruljedeling så jeg fra start af kan høre om de tror det kan komme til at fungere, ikke mindst da de helst vil deles i drenge og piger. Det anser vi som ledere bestemt for at være en dårlig idé, både da pigerne er en meget sammentømret gruppe pånær en enkelt som ingen rigtig ønsker at være i patrulje med og som de andre har en klar tendens til at holde udenfor, og da vores princip går på at blande dem og erfaringen fra os selv siger at deles vi i den alder lærer vi aldrig at samarbejde på tværs (vi har i hvert fald ikke haft det store held med det indtil nu)).
Jeg kan ikke komme på noget bedre at stille op med dem, men held og lykke med at få løst op for konflikten.